24 januari 2014

Socker, socker, socker - en söt historia


Detta inlägg var tänkt att jag skulle berätta lite om skillnader på olika typer av sötning med tanke på att jag inte använder raffinerat socker. Och det hittar du också sist på denna sidan. Men när jag började skriva så funderade jag också på historien runt socker.

Socker var ju från början, när det kom till Sverige, en symbol för välfärd och hög status i samhället. Det har jag fått med mig från historieboken på skolan i sin tid. Men när blev egentligen socker tillgängligt för alla? Och inte minst när kom sockret till Sverige? Och hur kunde något som var ett bevis på välfärdsstatus bli till ett välfärdsproblem?

Man läser ju i nästan varenda tidning och bombaderas på TV med dietiser och läkare om det farliga sockret. Stödgrupper och avvänjningsterapi dyker upp i samma takt som konstgjorda sötningsmedel äntrar marknaden och snart har varje matvara en ”light” variant.



Sockret kom till Sverige:
År 1327 dog riksrådet, riddaren och lagmannen i Uppland, Birger Petersson (fader till Birgitta som senare blev historiebokens kända, heliga Birgitta). Det var bestämt sedan lång tid tillbaka att hans begravning skulle bli något ut över det vanliga eftersom han önskade att bli ihågkommen och gå till historien som en stor och ärofylld man. Han hade byggt upp en stor förmögenhet och hade också varit på pilgrimsfärd i tillägg till annat som han ville bli ihågkommen för. Ja då fick det kosta vad det kosta ville.

Begravningsfesten blev dyr och slutade på 234 mark penninger. För detta fick man vackra tyger, ädelt vin, saffran, kummin och andra exotiska kryddor från fjärran land och en märklig, på den tiden nymodighet, som kallades socker. I Birger Peterssons testamente hittar man sockret benämnt för första gången i Sverige. Men den gång användes socker mest som medicin.

Sockret var mycket dyrt och kallades för det ”vita guldet” ute i Europa. De som hade råd till att köpa socker lagrade det och hade en form för sparande av ”det vita guldet”.

Sockret frambringades från sockerrör. Experter har klarat att hitta spår av att sockerrör fanns redan för 10 000 – 15 000 år sedan på några små öar i Stilla havet, bland annat i Polynesien.

Men de ursprungliga grässorterna av sockerrör finns inte längre. De sockerrör man odlar i dag kan bli upp till sex meter höga och kräver en fuktig miljö och mycket värme.




I historien sägs det att både Henrik Sjöfararen och  Christopher Columbus bidrog till att sockerproduktionen ökade under 1400- och 1500- talet och blev en stor handelsvara i Europa. Socker blev till en mer allmän handelsvara som inte bara var förbehållen överklassen. Men i Sverige var det först under 1800-1900 talen som sockret blev mer tillgängligt och billigare. En bidragande orsak till detta var att produktionen av socker kompletterades med sockerbetor. På 1890-talet var Sverige självförsörjande på socker.


"Bibringa människan begär efter osunda njutningar":
Redan på 1930-talet kom det fram rapporter om att socker kunde ge ”inflammationer i kroppsliga organ” samt ”bibringa människan begär efter osunda njutningar”. Under 1940- 1950 talet gjordes omfattande experiment för att hitta samband mellan sockerkonsumtion och karies. Det blev början på den svenska folktandvården.



Ja, jag kunde ha skrevet så mycket mer om detta ”vita guld”, för historien kring socker är väldigt intressant. Men det får bli upp till var och en att leta vidare själv.

Socker och sjukdommar:
Diskussionen runt socker och hur bra eller dåligt det är för vår hälsa har pågått under många år. Den sista stora diskussionen som jag läste var under hösten 2013 där diskussionen gick ut på om socker bidrar till utveckling av cancer eller inte. Tja... här tvistas det fortfarande.

Det som vi annars får höra går väl mer på direkta eller indirekta hälsofaror med höga nivåer av det farliga kolesterolet, hjärt-och kärl sjukdomar, fetma, diabetes och inflammationer. Och alla har väl hört om GI... men vet du vad det betyder?



Vad är GI –Glykemiskt index?:
Glykemiskt index är ett begrepp som man ofta kan läsa om. Det går ut på att enskilda livsmedel ges ett glykemiskt index, baserat på hur snabbt de bryts ner och absorberas i mag-tarmkanalen.  Det vill säga hur hög blodsockerhöjning man får inom en viss tid och hur länge den blodsockerhöjningen består i kroppen.


Livsmedel med högt glykemiskt index, så kallade snabba kolhydrater (socker, läsk, godis, kakor osv.) omvandlas snabbt till glykos i kroppen medan livsmedel med lågt glykemisk index, så kallade långsamma kolhydrater omvandlas långsamt till glykos.




Glykos framställs i levern efter matsmältningen och glykosen används i kroppen som energi som till exempel till hjärnan, muskler m.m. Glykosen kan också lagras i våra muskler och i fettdepåer till framtida bruk.

Glykosen som frigörs i blodet blir omhändertaget av insulinet som vi producerar. När vi har stora intag av snabba kolhydrater frigörs stora mängder insulin och skickar helt enkelt glykoset till fettdepåerna eftersom det är för stora mängder av vad kroppen behöver.

Nu är detta en väldigt enkel förklaring, för detta med GI, kolhydrater, insulin och hur det påverkar kroppen är mer komplext än det lilla jag har skrevet här. Men de långsikta skadorna man pratar om med högt intag av speciellt snabba kolhydrater är förödande, både vad gäller fetma, hjärt- kärlsjukdomar och ökad risk för diabetes.



Det man vet är att genomsnittligt äter vi svenskar ca 40 kg socker/ år pr. person, vilket är ofantligt mycket mer än vad kroppen behöver. Och då pratar man inte bara om vanligt vitt socker, utan alla former av socker som vetemjöl, pasta, läsk, godis, halvfabrikat, färdiglagade rätter i frysdisken m.m. Det finns så mycket dolt socker som vi stoppar i oss då sockret både finns och omvandlas till socker i många fler matvaror än vad de flesta är medvetna om.




Vad är GB – Glykemisk belastning?:
När man pratar om GB så ser man till helheten av en hel måltid. Men detta tänker jag inte gå närmare in på nu.


Olika sötningsmedel och GI:
Man delar in livsmedel i lågt-, medels - och högt GI. Ibland pratar man också om superhögt GI.
Lågt GI: under 70
Medels GI: 70-90
Högt GI: 90-110
Superhögt GI: över 110


Druvsocker, GI= ca 141
Druvsocker, som också går under namnen dextros, stärkelsesirap och glukos eller glukossirap, är mindre sött än vanligt socker. Det behövs alltså mer för att uppnå samma sötningsgrad som när vanligt socker har sötat produkten. Resultatet blir såklart fler tomma och onödiga kalorier!

Vitt strösocker, GI= ca 97
Består till största delen av sockertypen sackaros, vilket ger ett högt GI-värde. Socker är fortfarande det vanligaste sötningsmedlet och finns i uppenbara sötsaker som godis, läsk, saft och kakor. Men det finns också i produkter där du kanske inte förväntat dig socker på innehållsdeklarationen överhuvudtaget, som köttbullar, fiskpinnar och tandkräm. Du kan faktiskt få i dig hela 46 sockerbitar om dagen via den typen av livsmedel!



Råsocker, farinsocker och Muscovado, GI= ca 97
Det oraffinerade sockret är brunt till färgen, mer smakrikt och är också mer näringsrikt än det vita sockret. Det innehåller också olika mineraler och spårelement, bland annat krom, som är ett viktigt ämne för att insulinet effektivt ska kunna reglera just blodsockernivån. Det är alltså att föredra framför det raffinerade vita sockret. Det består liksom vitt socker av 100 % kolhydrater och samma GI värde som vitt socker, men den glykemiska påverkan är ändå mindre.




Honung, GI= ca 70
Honung har samma energiinnehåll som socker, men har ett lägre glykemiskt index. Precis som andra naturprodukter innehåller honung mineraler, vitaminer och antioxidanter som är rena dunderkuren för kroppen. Honung kan också ”boosta” fettförbränningen! Sockerarten palatinos som honung innehåller har ett extremt lågt GI-värde, och har visat sig öka energiförbrukningen så mycket att man minskar i vikt. Honung är förmodligen det äldsta sötningsmedlet människan använt och har fungerat även som läkemedel och stärkande tillskott under historisk tid. Finns i olika former, där de flytande varianterna har högre fruktosinnehåll än de stela eftersom de ofta har tillsättningar. Akaciahonung har särskilt lågt GI.



Laktos GI= ca 66
Mjölksockret laktos finns naturligt i alla mejeriprodukter. Det har ett lägre GI än vanligt socker, men samma energiinnehåll. Laktos spaltas av enzymet laktas till galaktos och glukos vid matspjälkning. Brist på detta enzym medför så kallad laktosintolerans.

Lönnsirap, GI= ca 43-78
GI variera väldigt stort när det gäller lönnsirap. Det som håller GI ned är att det äkta lönnsirap utan tillsatser. Lönnsirap innehåller mycket näring och antioxidanter. Enligts studier är det stora fördelar med att använda lönnsirap i stället för andra sötningar, även de med lägre GI pga av att den glykemiska responsen är väldigt låg. Ca 75 % av tillverkning/utvinning av lönnsirap sker i Quebec.


Kokossocker, Cocosa, Palmsocker GI= ca 35
Tack vare sitt naturliga ursprung är palmsocker rikt på både smak och viktiga näringsämnen. Det utvinns ur kokosblommor och har en smak som påminner om kola och farinsocker.



Agavesirap och agavenektar, GI ca 27
Den söta sirapen ger inte lika kraftiga blodsockerhöjningar som socker och är därför populär bland diabetiker. Konsistensen påminner om rinnande honung och sirapen går att använda i både bakverk och matlagning. Agaven utvinns ur rötterna på växten Agave (agave americana). Agave är en succulent växt som växer naturligt i Mexico och USA. Agavesirap har ett lågt GI värde och ger en låg glykemisk belastning.

Xylitol, GI= ca 8
Xylitol, eller björksocker utvinns ur saven från björkträdet. Ungefär lika sött som vitt socker. Det tillsätts som sötningsmedel i bland annat tuggummi och halstabletter men kan orsaka magproblem vid stora doser. Men xylitol kan inte brytas ned av bakterierna i munhålan samt att det stimulerar salivutsöndringen och är därför snällare mot dina tänder.

Stevia, GI=0
Det naturliga sötningsmedlet stevia är populärt bland personer som vill äta kolhydratfattig och sockerfri kost. Stevia (Stevia rebaudiana) kommer ursprungligen från Paraguay. Den är ca 300 gånger sötare än socker och bör användas med försiktighet. Det är glykosiderna som ger växten den söta smaken.

Sukrin, Sötin, GI=0
Sukrin är ett 100 % naturlig och ekologisk produkt, baserat på sockeralkoholet erythritol. Erythritol finns naturligt i bl.a. päron, meloner och svamp. Smakar och ser ut som socker. Skadar inte tänderna. Verkar som antioxidant i kroppen. Till skillnad från andra sockeralkoholer orsakar inte erythritol gasbildning i någon större utsträckning.


Det finns också sockerersättning som är betydligt sötare än vitt socker, i vissa fall upp till 500 gånger sötare. Det innebär att det krävs en mycket mindre mängd av preparatet för att uppnå samma sötningsgrad. Detta i kombination med låga kaloriinnehåll gör att de ofta används i light-produkter. Det blir också billigare för producenten och många gånger kombineras socker och sockerersättning i våra produkter i tillägg.








Missa inte nya inlägg och recept. Följ min blogg matkick.com och få nya inlägg på mail. Skriv din e-post adress i rutan under:


Delivered by FeedBurner
Print Friendly and PDFPrint Friendly

4 kommentarer:

  1. Intressant läsning om socker,Kicki...
    Min MIcke önskar få fler Fiskrecept hihi - Har du nå't om Torsk?

    /Fredagskram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ha ha... jo då, du kan hälsa Micke att det kommer mer fiskrecept :o) Jag har en hel del bra recept på torsk också, men mitt problem har varit att hitta torsk som inte är odlad. Men rätt som det är så... :o) / Ha en skön fredag kram Kicki

      Radera
    2. Härligt,Kicki ...
      En annan Fisk vi gillar är Röding :)

      /Kram

      Radera
    3. Ha ha....Jag lägger till den på önskelistan ;o) / Kram Kicki

      Radera

Tack för ditt besök. Jag hoppas du gillar mitt inlägg/recept. Kanske du hittar fler recept här som intresserar dig.

Har du frågor eller bara vill lämna en kommentar så vill det glädja mig oerhört mycket - mer än du anar....

I perioder är jag tyvärr inte lika aktiv i bloggen längre på grund av min nya livssituation. Men det betyder inte att bloggen är nedlagd. Det är bättre med få bra inlägg än många utan mening :o) / Kicki

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...